Vakade du in Lucia? Förr vakade man in många högtider och i Sverige firades lussevaka eller luciavaka ganska ofta, men hur är det nu och har ordet luciavaka använts både i sverigesvenska och finlandssvenska? År 2024 hittar vi ännu någon enstaka luciavaka i Sverige, exempelvis i form av biovisningar med hemliga filmer som ännu inte haft premiär. Luciavakan eller lussevakan verkar nästan ha försvunnit. Om man gör en korpussökning på Språkbanken Text efter ord som börjar på lussevak- eller luciavak- i Göteborgsposten (GP) (sverigesvensk tidning från Göteborg) eller Huvudstadsbladet (finlandssvensk tidning från Helsingfors) hittar man bara fem belägg, och alla är från GP. Året 1994 förekom där uppmaningen ”Glöm den traditionella lussevakan i snödrivan och bänka dig framför TV:n i stället!”. Medan 2008 konstaterade man i samma tidning att lussevakan blivit mindre vanlig: ”Tidigare var det lussevakan som var den stora grejen och för ett par år sedan var det halloween.” Men ändå har ordet förekommit även senare även i nyhetsrapportering om händelser efter en lussevaka eller luciavaka (2012) som också vittnar om att natten varit förknippad med fester bland unga. Vi kan i korpusen också se att orden luciavaka och lussevaka kunnat förekomma om vart annat även i en och samma text (Göteborgsposten 2012).
En sökning efter ord som börjar på luciavak-/lussevak- i de finlandssvenska korpusarna i Språkbanken Text ger dock inte en enda träff. Men i de äldre finlandssvenska korpusarna som finns i Språkbanken i Finland hittar vi belägg från 1930-talet: ”För den skull vare det oss icke förment att bestiga vår prosaiska pegas för att pallra i väg till Lussevakans fyra frukostar, som fordomtida hörde till god sed och till dagens eller rättare sagt den arla morgonstundens av fäderna instiftade, av blandade traditioner mättade ritual.” (Garm no. 24, 17 dec. 1937).
Svenska Akademiens ordbok visar tydligt att även om ordet vaka, både som verb och substantiv, inte används så ofta idag så är det belagt sedan länge. Ordet har använts i koppling till att vaka över någon som är sjuk eller döende men också i samband med olika speciella dagar såsom lussevakan och nyårsvakan. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) visar tecken på att det varit vanligt förr att vaka in högtider genom listning av fler sammansättningar såsom: midsommarvaka, nyårsvaka, påskvaka, Staffansvaka. Dessutom ingår sådan information i textbeläggen ”Mitt i våren kom Kristi himmelsfärdsdag med sin vaka” (c. 1888). Vidare information i SAOB indikerar dock att företeelsen blivit mindre vanlig då luciavaka (lucievaka, lussivaka) ges informationen ”(förr) hållen natten till den 13 december”.
Verbet vaka definieras i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) som ”avstå från sömn när man normalt skulle sova; ofta för att vid behov hjälpa en sjuk person”. Där finns också information om att det förekommer i koppling till nyåret i exemplet ”vaka in det nya året”. Det är ett verb som finns belagt i svenskan sedan 1200-talet, och ett samgermanskt ord som förekommer än i dag i flera germanska språk.
Idag stöter vi oftast på verbet vaka i participformen vaken som idag ses som ett adjektiv och som till skillnad från verbet och substantivet inte kopplas till en tid när man egentligen oftast sover, utan allra oftast till vårt tillstånd under dagen. Vi har också ett verb som beskriver händelsen när vi går från sömn till att vara vaken, nämligen vakna som ju tydligt också innehåller samma rotmorfem, vak.
Även morfemet na i ordet vakna hittar vi i andra ord såsom: somna, tröttna, kallna, klarna, blekna, osv. Det är ett morfem som skapar nya ord med så kallad inkoativ betydelsen, dvs. att något övergår till ett nytt tillstånd.
Källor:
Borin, Lars, Forsberg, Markus och Roxendal, Johan. 2012. Korp – the corpus infrastructure of Språkbanken. Proceedings of LREC 2012. Istanbul: ELRA, s. 474–478.
Melin, Elin. 2010. Festlig Luciavaka redan i gamla bondesamhället. Forskning.se https://www.forskning.se/2010/12/10/festlig-luciavaka-redan-i-gamla-bondesamhallet/
Språkbanken i Finland https://www.kielipankki.fi/korp/
Språkbanken Text https://spraakbanken.gu.se/korp/