Besluten om vem som får stöd fattas av en oberoende sakkunniggrupp, och ansökningarna bedöms enligt de kriterier som stödprogrammet ställer upp. Norden 0–30-gruppens ordförande Jack Hancock konstaterar generellt att det nordiska mervärdet samt barns och ungas involvering i projekten är helt centrala kriterier för sakkunniggruppen, men att det som ansökande gäller att tänka igenom alla kriterierna grundligt.
Hållbarhet mindre framträdande
Jack Hancock är nöjd med den palett av projekt som gallrades fram och till slut beviljades stöd, men han är förvånad över hur pass lite omgångens ansökningar speglar de utmaningar som unga möter i sin omvärld just nu.
– Till exempel hade jag väntat mig att se fler projekt om hållbarhet, klimat- och miljöfrågor då dessa frågor är så akut viktiga, men flera beviljade projekt har integrerat hållbarhetsfrågorna i sina projekt, säger Hancock.
– Däremot hade vi glädjande nog fått in flera ansökningar som handlade om demokrati och förmågan att diskutera, av vilka vissa också fick stöd, avslutar han.
Exempel på beviljade stöd
- Nordic Youth Conference for Democracy är en årlig konferens för nordiska ungdomar i åldern 15-24 år som vill lära sig mer om demokrati, yttrandefrihet och nordiskt samarbete. Konferensen är skapad av, för och med nordiska ungdomar.
- Nordic Debate Collaboration inleds i februari 2025 med ett bootcamp för debattarrangörer och lärare, därefter en debattakademi i Helsingfors och avslutas meden turnering för debattörer i hela Norden i november 2025. Projektet är ungdomsstyrt och leds av studerande.
- Ett möte på Färöarna mellan nordiska och baltiska studentkårer som handlar om effekten av ”hjärnflykt” från små och avlägsna områden samt effekten av Erasmus+ på internationellt samarbete.