Termen e-legitimation används i såväl svenska, danska som norska (e-legitimasjon). Ordet har stått i SAOL sedan 2015. Men i det svenska språkbruket är det vanligare att tala om bank-id eller bankkoder. När Språkrådet i Sverige svarar på frågan om hur ordet bank-id borde stavas tipsar de om att det går bra att även säga ”elektronisk legitimation, e-legitimation eller e-legg” när man talar om ”funktionen i sig”. Kommer det i en snar framtid att uppstå större behov av ett allmänord? Den planerade e-legitimation det är fråga om ska vara oberoende av banktjänster och kännas som ett legg man har i sin plånbok.
För sanna nordister borde e-legg vara goda nyheter. Under Nordiska rådets session i Reykjavík i oktober 2024 bekräftades målsättningarna om ett gränslöst, digitalt resilient Norden och Baltikum. Under året kom en rapport från NOBID (”the Nordic-Baltic eID project”), som intygar att de tekniska lösningarna är under arbete. Även från digitaliseringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet, MR-DIGITAL, kom en deklaration om ”driftskompatibla digitala identiteter”, som en dag ska underlätta banktjänster, arbete, studier och handel över gränserna såväl som exempelvis hantering av e-recept och erkännande av yrkesutbildningar. När historikern Gunnar Wetterberg en gång lade fram sin dröm om Förbundsstaten Norden i en nordisk årsbok 2010, vilken 2017 följdes upp av en praktisk analys av Wetterberg och juristen Sten Palmgren, Nordens tid är nu, verkade mycket koka ner till digital identifikation, något slags gemensamt personnummer, som det mest konkreta, effektiva första steget mot djupare samverkan. Vid sessionen 2017 röstade Nordiska rådet för målet att införa ett nordiskt e-id, men avböjde samtidigt tankar på att bygga ut samarbetet till ett ”nordiskt medborgarskap”.
Också den som ser det europeiska samarbetet som mer kraftfullt än det nordiska kan vara nöjd. Alla planer på en statligt utfärdad e-legitimation, på den högsta tillitsnivån, utgår från den så kallade eIDAS-förordningen från 2014 – EU:s förordning om elektronisk identifiering. Den följdes 2021 av ett initiativ från EU-kommissionen om certifierade, digitala plånböcker med elektroniskt läsbara identitetsdokument (European Digital Identity Wallets). Det är sådana påtryckningar, och begäran att alla EU-länder ska rapportera in vilka id-lösningar de använder, som eldar på debatterna i Sveriges riksdag, där frågor ställs om varför Sverige, som ett av bara fyra länder i EU, saknar ”en säker nationell e-legitimation” (Sveriges riksdags protokoll 24 oktober 2024). Talar man om fysiska identitetshandlingar kan man, till och med i riksdagen, uttrycka sig så att ”när du kliver på tåget till Köpenhamn ska du kunna visa ditt legg” (Sveriges riksdags protokoll 8 juni 2015). Men ordet e-legg verkar ännu inte ha yttrats där.
I Finland lovar Finansministeriet att ”E-identitetsplånboken kommer 2026”. På finska konkurrerar termerna sähköinen henkilöllisyys, digitaalinen henkilöllisyystodistus och kansalaisvarmenne. På vardaglig finska har ordet digihenkkari redan börjat användas för den planerade statliga identifieringsappen. I översättningar till svenska förekommer både digital identitet och e-legitimation som benämning. Men den stora frågan är hur svenskspråkiga finländare ställer sig till ordet e-legg. Det är fortfarande möjligt och vanligt att höra vittnesmål från finlandssvenskar, även yngre sådana, om att de i Sverige blivit ombedda att ”visa legg” och reagerat negativt, när det inte handlat om att blotta benen utan om att ”visa pappren” – näyttää paperit, som man säger på finska.
Danmark har redan en statlig, säker identifieringsapp som heter MitID. I Norge finns den motsvarande MinID, som nog i en framtid blir EU-kompatibel. På Island talar man om auðkenni, för Auðkenni är namnet på det privata företag som tillhandahåller tjänsten. Det finns fler privata alternativ, som den svenska tjänsten Freja eID+ eller Bypass ID och Commfides i Norge. Ordet leg på danska betyder ’lek’. Så en mer samnordisk lösning skulle troligen vara att följa de skandinaviska grannspråken och döpa appen till ”MinID” på svenska och ”MunID” på finska. Men kan sådana ord ersätta e-legg som vardagsbenämning? Den som lever får se.
Källor
EU-kommissionens rekommendation om digitala plånböcker. Uppdaterad 28.10.2024 < https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/eudi-wallet-toolbox >
EU:s förordning 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. < https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj >
Finansministeriets pressmeddelande 29.4.2024. < https://valtioneuvosto.fi/sv/-/10623/e-identitetsplanboken-kommer-2026 >
NOBID: Identity matching in the Nordic-Baltic region. 2024. < https://www.norden.org/en/publication/identity-matching-nordic-baltic-region >
Nordiska ministerrådet: Nordisk-baltiskt samarbetsprogram för digitalisering 2025–2030. 2024. < https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1907853/FULLTEXT01.pdf >
Palmgren, Sten & Gunnar Wetterberg: Nordens tid är nu. Förutsättningar och möjligheter med ett nordiskt medborgarskap. Tankesmedjan Agenda 2017.
Riksdagens protokoll 2015/16:115. < https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-201516115-onsdagen-den-8-juni_h309115/ >
Riksdagens snabbprotokoll 2024/25:22. < https://data.riksdagen.se/fil/AD885826-98E4-4481-B044-7380D0B333DC >
Språkrådet: Frågelådan om bank-id. < https://frageladan.isof.se/visasvar.py?sok=bankid&svar=44757&log_id=1283292 >
Wetterberg, Gunnar: Förbundsstaten Norden. TemaNord 2010:582. < https://www.norden.org/sv/publication/forbundsstaten-norden >