Man går i affären och tittar på mjölkavdelningen – eller strax därintill – och blir lite förvirrad. På paketen står saker som: Oat drink plus, Delicate rice, Wonder plant, iKaffe light, Plant protein, Organic almond och Almond breeze barista blend. Texten är på engelska även från de finländska företagen Alpro, Valio Oddlygood och Fazer Aito. Ibland står företagsnamnet med störst bokstäver, och ett ord för själva varan saknas helt, som på drycken från Sverige: Oatly! mellan kevyt – ett mellan kevyt vad för något? På smöravdelningen står det i bästa fall margarinprodukt, men ibland bara bredbart, som motsvarighet till det behändiga finska substantivet levite. Men om man sedan flyttar till den mer trögflytande avdelningen blir det mer enhetligt: bredvid alla slags yoghurt och jogurtti finns där havregurt och kauragurtti, oat gurt, greek style gurt, plant gurt och soygurt – från samma finska och svenska tillverkare. Hur kommer detta sig?
Bakom all denna vaghet finns givetvis konkurrens- och konsumentlagstiftningen. Närmast är det EU-domstolens beslut från 2017 som har satt en gräns för vad som får marknadsföras som mjölk, smör och även yoghurt (med särskilt undantag för ord som kokosmjölk och ice cream). När det gäller köttprodukter har dock andra vindar börjat blåsa. I ett domslut i oktober 2024 förklarade EU-domstolen att köttrelaterade ord som korv och biff inte är vilseledande produktmärkning, om bara varans innehåll mycket tydligt anges på förpackningen.
Vi måste veta om det är djurprodukter eller växtbaserade (veganska, vegetariska) alternativ vi köper. På isländska har man kunnat lösa problemet med morfemet -líki, som sedan länge ingår i ordet för margarin: smjörlíki. Det kom väl till pass när det behövdes en generisk benämning på alternativa produkter såsom mjólkurlíki, ostalíki och vegan kjötlíki. På svenska är förleden vego- det närmaste vi kommer. En titt i Språkbanken Korp ger belägg för en lång rad sammansättningar: vegoburgare, vegokorv, vegobullar, vegobiffar, vegosushi, vegopizza, vegopytt, vegojansson och faktiskt även vegomjölk.
Ursprunget till det ordet är sannolikt engelskt; benämningarna vego burger och veggie burger finns åtminstone sedan 1980-talet. Så finns ordet och produkten vöner, som alternativ till döner kebabkött, som båda kommer från Berlin. Det svenska ordet havregurt kan sägas ha uppfunnits av Oatly, Malmö, som sedan 2010 haft den produkten i sortimentet. Det finska ordet gurtti bör ha spritts mest när Valio 2018 startade varumärket Oddlygood för sina växtbaserade produkter. Strängt etymologiskt leder dock spåren till USA. Enligt en amerikansk produkthistorik fanns 1977 en produkt med det registrerade varumärket soyogurt, och 1985 var en firma i Illinois, USA, först med handelsnamnet soygurt. Den enkla omvändningen av två bokstäver i ordet yogurt skulle kunna ses som ett startskott för all den lekfullhet som sedan dess präglat namngivandet av vegetabiliska alternativprodukter.
Men ordet gurt används inte lika entydigt i USA. Hittar man Gurt Sauce och Gurt Wings i affären är det såser avsedda för hamburgare och kyckling. Firman Joe Ghurt säljer yoghurt av bägge slag: ”dairy and non-dairy”. Go-gurt från franska Yoplait är en mjölkprodukt. I Norden däremot säljer Oatly (och i någon mån Alpro) sina gurtar i både Norge, Danmark och Island (som hafragúrt) – liksom även i Estland, där man översätter det som ”naturaalne kaeravahepala”. Så välkänt som i Sverige och Finland är nog inte ordet, men i Danmark säljer firman Naturli’ (som ägs av norska Orkla) såväl skygurt som joe’kurt, och Thise Planteri (en avdelning inom det välrenommerade Thise Mejeri) har en egen havregurt. Den norska firman Kolonihagen tillverkar sin kogurt av kokosmjölk. Kokos-gurtar går det att hitta enstaka exempel på utanför Norden: en kokos gurt från Nederländerna och en cocogurt från Vietnam. Men mot bakgrund av ovanstående kan det hävdas att den särskilda betydelsen är bäst etablerad i Norden, och särskilt i Sverige och Finland, där ännu en namnvariant kommit från firman Friendly Vikings. De tillverkar o’gurt.
I Finland finns en producent av veganvaror som fortsatt det fantasifulla namngivandet. De säljer maggara, roast biif och vuusto (alltså i stället för makkara, roast beef och juusto, från Kasvipohjainen). Ordbildningen mjölklike är säkert lönlöst att försöka införa på svenska. Så även om ingen anmäler till EU-domstolen om du råkar kalla vegoyoghurt för yoghurt är det tursamt och praktiskt, för den tydliga produktmärkningens skull, att en ordform som gurt kom i bruk, tillräckligt lik men ändå olik.
Källor
EU-domstolens beslut kort sammanfattat i tidningen Euronews. < https://www.euronews.com/my-europe/2024/10/04/eu-top-court-rules-in-favour-of-veggie-burgers-vegan-sausages-in-labeling-dispute >
EU-domstolens pressmeddelande, 4 oktober 2024. < https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2024-10/cp240168en.pdf >
Shurtleff, William & Akiko Aoyagi: History of soy yogurt, soy acidophilus milk and other cultured soymilks (1918-2012). Soyinfo Center 2012. < https://www.soyinfocenter.com/pdf/156/Yogu.pdf > (se även < https://www.soyinfocenter.com/books/156 >)
Språket i P1, 4 februari 2019, om gurt och havremjölk: < https://sverigesradio.se/avsnitt/1231868 >