Under hennes vistelse på Residens B28 fortsätter författaren Ida Therén att arbeta med sin bok och hämtar idéer och inspiration från de nätverk som hon knutit under residensperioden. Syftet med residenset är att skapa kontakter, med tanke på utbyte, översättningar, besök och andra samarbeten med nordiskt fokus.
I mars 2025 utkom Ida Theréns andra roman, “Det osynliga templet – en vision om Hilma af Klint”. Boken fokuserar på Hilma af Klint under några dagar i London på 1920-talet och är den första delen i en planerad trilogi. Hilma och kvinnorna i hennes omgivning var djupt kristna, med teosofiska och senare antropologiska inflytelser, och var ofta aktiva i kulturlivet och till en viss mån i den offentliga debatten. De engagerade sig tidigt i frågor som vegetarianism, kvinnliga präster, homosexuella relationer och kvinnliga konstnärers rättigheter och möjligheter i samhället.
I denna serie vill Therén skildra livet kring sekelskiftet, både i Stockholm i stort och särskilt ur kvinnors perspektiv. På ett djupare plan undersöker hon gränslandet mellan viljan att göra gott och risken att omedvetet bidra till det onda.
Therén vill skildra vad som kan ske när människan går för långt in i andligheten och förlorar kontakten med den jordiska verkligheten – något hon menar att många fortfarande behöver påminnas om i dag. Arbetsnamnet är Ljus och kärlek, en hänvisning till ett mantra som än i dag förekommer inom New Age och andligt sökande, men som ofta bortser från verkligheten och därmed riskerar att dras mot fascistiska tendenser.
Om författaren
Ida Therén är författare och kulturjournalist, född i Värnamo och numera bosatt i Stockholm. Hon debuterade 2020 med den kritikerrosade romanen Att omfamna ett vattenfall och följde 2025 upp med Det osynliga templet – en vision om Hilma af Klint, som fick ett starkt mottagande och tilldelades utmärkelsen ”Årets roman” av Primas litteraturpris.
Hennes konstnärliga arbete rör sig kring historiska erfarenheter, maktstrukturer och marginaliserade röster, i skärningspunkten mellan dokumentärt och poetiskt skrivande. Med utgångspunkt i både arkivforskning och intuition närmar hon sig ofta historiska personer och avgörande samhälleliga skeenden. Genom ett modernistiskt angreppssätt söker hon gestalta psykologiska och kollektiva erfarenheter, snarare än att enbart återge händelseförlopp. I sin roman om Hilma af Klint – som länge var relativt okänd men i dag betraktas som en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer – erbjuder Therén nya perspektiv genom en berättelse som bygger på verkliga händelser och flera års research. Romanen undersöker hur det förflutna kan fortsätta att tala till och påverka vår samtid.