Bara de största storhelgerna har småsyskon. Julen har det, midsommar har det på vissa orter, och idén är densamma med begreppet lillördag: det verkar finnas ett starkt behov att antingen ta ut lite av helgglädjen i förskott eller fira en juniorvariant, i mindre storartad form (gärna på onsdagar, även kallad piglördag). Lilljul finns i hela Norden: som lille julaften på bokmål, litlejuleftan på nynorsk, litlu jólin på isländska. Vill man ha ett bestämt bud om vilken dag som är den rätta kan man gå till Danmark. Att lillejuleaften infaller dagen före julafton är så fast etablerat att man sedan 1990-talet lagt till ännu en dag: lillebittejuleaften den 22 december, alltså dagen före dagen före aftonen före juldagen.
Från ett Helsingforsperspektiv kan man lätt tro att det finlandssvenska lillajul ingått förening med det finska pikkujoulut och skapat något nytt eller eget: en julfest ordnad främst för arbetskamrater eller av en organisation eller förening, som möjligen måste eller inte måste läggas kring första advent, beroende på vem man frågar. Men såväl tidpunkten som målgruppen har sedan länge kunnat vara olika, även i Finland.
Stora finlandssvenska festboken berättar att man i Österbotten och på Åland rätt enigt håller på lördagen före första advent, men att det i olika tider och landsdelar varit såväl en familjefest för barnen, ett firande bland ungdomar som en föreningsfest eller ett offentligt evenemang. Men ordboken över Finlands svenska folkmål har anteckningar från både Kökar och Replot om lilljul som benämning för Tomasdagen, tre dagar före julafton.
I Sverige är det möjligt att man spårar ett ursprung från Danmark, för de äldsta beläggen berättar att 23 december i Skåne på 1770-talet kallades lillejul. Men därefter har det på olika håll i Sverige kunnat syfta på Luciadagen 13 december, Tomasdagen 21 december, såväl trettondagen som Knutsdagen i januari och till och med allhelgonadagen sista oktober och kyndelsmässodagen i början av februari. Även i Norge har veslejul varit dagen före julafton på vissa orter och kyndelsmässodagen på andra.
På Island är dagen före julafton redan upptagen, för då firas Þorláksmessa (Thorlaksmässan, till minne av helgonet biskop Thorlak, som också firas på Färöarna). Festen litlu jólin uppfattas mest som en julfest för barn, och anses ha införts under tidigt 1900-tal av en skollärare i Akureyri som hade studerat i Norge. Även den finska traditionen med pikkujoulu kan vid ungefär samma tid ha spritts mest i form av skolfester, som hölls innan eleverna skickades hem på jullov. I ett nordiskt perspektiv verkar alltså begreppets exakta innebörd vara mindre väsentligt; det viktiga är att den stora festdagen också måste få ha en lilldag.
Källor
Anne Bergman & Carola Ekrem: Stora finlandssvenska festboken. SLS 2020.
Den Danske Ordbog https://ordnet.dk/
Det Norske Akademis ordbok https://naob.no/
Institutet för språk och folkminnen: Lillejul https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/lillejul
Jón Gunnar Þorsteinsson: ”Hvaðan kemur hefðin um litlu jólin á Íslandi?“ Vísindavefurinn, 16/12 2021, https://www.visindavefur.is/svar.php?id=80794
Ordbok över Finlands svenska folkmål https://kaino.kotus.fi/fo/